Stressframkallande faktorer hos förstavårdare vid vårdande av barnpatient.
Barnpatienterna utgör bara en bråkdel av alla patienter som förstavårdarna möter. Detta betyder att förstavårdarna inte får samma rutin i bemötande och vårdande av barnpatienter som med vuxna patienter, vilket i sin tur leder till att förstavårdarna upplever situationerna som stressande.
Diagnostisering och vårdande av barnpatienter följer stort sätt samma principer som vuxna. Dock skiljer sig barn så väl anatomiskt som fysiologiskt jämfört med vuxna. Det finns bl.a. skillnader i storleken på vård- och undersökningsredskapen, referensvärden samt i läkemedelsbehandlingen. För att kunna genomföra en säker vård krävs kännedom av ovan nämnda. (Harve-Rytsälä 2021, 753.)
Barnpatienter orsakar stress
I Finland har det forskats väldigt lite om förstavårdarna upplevelser vid vård av barnpatienter. Utomlands har det däremot forskats i ämnet och resultaten varit entydiga, barnpatienter orsakar stress bland förstavårdare.
I en studie som gjorts i Sverige (Karlsson m.fl 2020, 4) var förstavårdarnas kortisolnivå i salivet som högst vid trafikolyckor, vid vårdande av neuro- och kardiologiska patienter samt på uppdrag som invålverade barnpatienter. Också andra studier visar tydligt på att barnpatienter är en stressframkallande faktor hos förstavårdarna (Cushman ym. 2010, 482; Padrez ym. 2021, 6).
Stress leder till vårdfel
Stress och ångest utgör en stor risk för patientsäkerheten. Förstavårdarens känslomässiga reaktioner har en direkt koppling till beslutfattande samt vårdkvaliteten. (Rouvinen 2024, 40.) I en studie som gjorts av Guise m.fl. (2015, 1145) var ångest vid vårdande av barnpatienter den näst vanligaste faktorn som bidrog till vårdfel. Också i Cushmans m.fl. (2010, 482) studie framkom det i intervjuerna att förstavårdarna kopplade ihop vårdfel med stress och ångest.
Eftersom det är tydligt att barnpatienter orsakar stress bland förstavårdarna, och stress har en direkt koppling till patientsäkerheten, var det viktigt att gräva djupare i saken och ta reda på vad förstavårdare upplever i Finland. Syftet med studien var att få svar på följande frågor:
- Stressframkallande faktorer hos förstavårdare vid vårdande av barnpatient.
- Faktorer som kan minska förstavårdarnas stress vid vårdande av barnpatient.
Stressframkallande faktorer
Forskningsresultaten visar också klart och tydligt på att barnpatienter orsakar stress bland förstavårdarna i Finland. Stressframkallande faktorerna som lyftes fram av förstavårdarna var många. De delades sedan in i huvud- och underkategorier enligt följande:
Metoder för att reducera stress
Det var också viktigt att få fram metoder för att reducera förstavårdarnas stress vid vårdande av barnpatienter. Liksom de stressframkallande faktorerna delades också de stressreducerande metoderna in i huvud- och underkategorier. Huvud- och underkategorier var följande:
Slutresultat
Brist på kompetens var en av de vanligaste sakerna som lyftes fram i intervjuerna som en stressframkallande faktor, vilket gjorde att många önskade sig också mer skolning i ämnet. Nödcentralens bristfälliga tilläggsuppgifter ansågs också som en stressframkallande faktor bland många, däremot om nödcentralen gav omfattande tilläggsuppgifter angående uppdraget ansågs detta som en stressreducerande faktor. Detta i sin tur ledde till att man kunde göra upp en förhandsplan tillsammans med arbetsparet, vilket ledde till att förstavårdarna upplevde mindre stress.
Syftet med studien var att få svar på de stressframkallande faktorerna hos förstavårdare vid vårdande av barnpatient samt metoder för att reducera stress. Forskningsresultaten kan användas av såväl yrkeshögskolor som arbetsgivare som tillhandahåller ambulanstjänster då man vill överväga metoder på hur man minska den stress förstavårdarna upplever vid bemötande av barnpatienter.
Artikeln bygger på Pyry Lempinen, Niklas Lindblad och Laura Oksanens slutarbete Stressiä aiheuttavat tekijät lapsipotilaan ensihoitotilanteessa – Stressiä aiheuttavien tekijöiden ja niitä vähentävien keinojen kartoitus.
Källor:
Cushman, J.; Fairbanks, R.; O’Gara, K.; Crittenden, C.; Pennington, E. & Wilson, M. 2010. Ambulance Personnel Perceptions of Near Misses and Adverse Events in Pediatric Patients. Prehospital Emergency Care. https://doi.org/10.3109/10903127.2010.497901
Guise, J.-M.; Meckler, G.; O’Brien, K.; Curry, M.; Engle, P.; Dickinson, C.; Dickinson, K.; Hansen, M. & Lambert, W. 2015. Patient Safety Perceptions in Pediatric Out-of-Hospital Emergency Care: Children’s Safety Initiative. Journal of Pediatrics. https://doi.org/10.1016/j.jpeds.2015.07.023
Harve-Rytsälä, H. 2021. Lapsi ensihoidossa. Teoksessa (toim.) Kuisma, M.; Holmström, P.; Nurmi, J.; Porthan, K. & Puolakka, T. Ensihoito. 8., uudistettu painos. Helsinki: Sanoma Pro Oy, 753–764.
Karlsson, K.; Niemelä, P.; Jonsson, A. & Törnhage, C.-J. 2020. Stress response in Swedish ambulance personnel during priority-1 alarms. Australasian Journal of Paramedicine. https://doi.org/10.33151/ajp.17.776
Padrez, K.; Brown, J.; Zanoff, A.; Chen, C. & Glomb, N. 2021. Development of a simulation-based curriculum for Pediatric prehospital skills: a mixed-methods needs assessment. BMC Emergency Medicine. https://doi.org/10.1186/s12873-021-00494-4
Rouvinen, R. 2024. Ensihoitajien osaamisalueet ja koulutustarpeet lapsipotilaiden hoidossa sairaalan ulkopuolisessa ensihoidossa – systemaattinen kirjallisuuskatsaus. Pro gradu -tutkielma. Terveystieteiden tiedekunta. Itä-Suomen yliopisto. https://erepo.uef.fi/server/api/core/bitstreams/b4595f37-ee79-4745-98fe-49374e99a021/content
Kuva luotu tekoälyllä: OpenAI. 2025. ChatGPT:n luoma kuva (DALL·E, GPT-4-turbo)