Är PVC ett bra plastval i sjukhusens förbruksmaterial?
PVC (polyvinylklorid) är ett material som ofta lyfts fram för sina goda egenskaper, det är hållbart, formbart och kostnadseffektivt. Men samtidigt är det också den plasttyp som anses vara mest miljöskadlig och svårast att återvinna. Frågan är därför, hur bör vi förhålla oss till användningen av PVC inom sjukvården, särskilt när det gäller engångsprodukter?
Enligt en presentation från en kemikalietillverkare år 2019 utgjorde PVC vid den tiden hela 40 procent av all medicinsk plast. Dessutom förutspåddes en årlig tillväxt på 12 procent inom marknaden för medicintekniska produkter (European Commission 2022, s. 282). Samtidigt pågår en allt mer intensiv diskussion om att minska användningen av PVC, och flera alternativ finns redan tillgängliga. Det är därför relevant att undersöka varför en fortsatt ökning av PVC-baserade förbrukningsartiklar inte är hållbar, och vad som kan göras åt saken.
Bilden av PVC är komplex. Det finns gott om information om dess fördelar, men nackdelarna är ofta mindre synliga och kräver mer efterforskning. Problemen börjar redan vid tillverkningen, där miljöfarliga ämnen används. Under användning kan skadliga kemikalier frigöras, och när produkten väl är förbrukad finns det inget effektivt sätt att återvinna den. Vissa typer av sjukhusavfall måste ändå brännas av smittskyddsskäl, vilket inte löser problemet, gifterna från PVC stannar kvar i askan efter förbränning.
Så vad kan göras?
Det finns flera alternativ till PVC. Genom att välja mer hälso- och miljövänliga material kan tillverkningsprocessen förenklas, risken för skadlig exponering minskas och produkten kan återvinnas eller förbrännas på ett säkrare sätt. Den största invändningen mot alternativen verkar vara kostnaden. Som råvara är alternativen ofta dyrare, men som slutprodukt behöver de inte nödvändigtvis bli dyrare, särskilt när man tar hänsyn till de förenklade processerna och minskade riskerna som följer med att undvika PVC.
Hur kan förändringen ske?
Sjukhusens förbrukningsmaterial upphandlas av välfärdsområdena genom offentliga upphandlingar. Genom ett tätare samarbete mellan användare, upphandlare, leverantörer och tillverkare kan PVC successivt fasas ut. Det kanske inte är möjligt att ersätta PVC i alla produkter direkt, men en stor del kan bytas ut. För att produktionen ska förändras krävs efterfrågan, och för att efterfrågan ska uppstå måste alternativen vara kända. Så ett bra samarbete är en förutsättning för smidig övergång.
En fullständig utfasning kräver sannolikt tydliga politiska beslut. Det räcker inte med allmänna miljömål, konkreta ställningstaganden behövs. Vissa områden kan också kräva teknisk innovation. Men framför allt behövs insikten om att PVC:s sammansättning, dess hälso- och miljörisker samt svårigheter med återvinning utgör betydande hinder för både människors hälsa och utvecklingen av en cirkulär ekonomi.
Varför är detta viktigt?
Finland har en nationell färdplan för plast, med målet att landet ska ha övergått till en cirkulär plastekonomi senast år 2030 (Miljöministeriet 2025). Cirkulär ekonomi är ett centralt verktyg i omställningen mot hållbarhet. Den bygger på principen att produktion och konsumtion ska ske inom ramen för planetens ekologiska gränser. Genom att effektivisera användningen av naturresurser och hålla dem i omlopp under längre tid, erbjuder den cirkulära ekonomin lösningar för att både begränsa klimatförändringarna och hejda förlusten av biologisk mångfald. (Miljöministeriet 2024).
Försiktighetsprincipen bör vara vägledande. Den innebär att brist på fullständig vetenskaplig bevisning inte får användas som ursäkt för att skjuta upp åtgärder som syftar till att förhindra miljöförstöring (Ympäristöministeriö 2025). Detta är särskilt viktigt inom samhällssektorer med stor miljöpåverkan och hög känslighet för hälsorisker, såsom hälso- och sjukvården.
Det finns inga hinder för att börja fasa ut PVC redan idag. Användningen inom sjukvården bör utvärderas och styras mot en mer hållbar framtid.
Mera om ämnet kan läsas i slutarbetet här: https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2025110627271
Källförteckning:
European Commission. 2022. The use of PVC (Poly Vinyl Chloride) in the context of a non-toxic environment. Final report. Hämtad 25.1.2024. https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/e9e7684a-906b-11ec-b4e4-01aa75ed71a1
Pixabay. Hämtad 2.11.2025. https://pixabay.com/photos/surgeon-operation-rubber-duck-nurse-2821375/
Miljöministeriet. 2024. Circulär ekonomi. Hämtad 10.1.2024. https://ym.fi/sv/cirkular-ekonomi
Miljöministeriet. 2025. Finlands färdplan för plast. Hämtad 20.5.2025. https://ym.fi/sv/finlands-fardplan-for-plast
Ympäristöministeriö. 2025. Mitä on kestävä kehitys. Hämtad 8.6.2025. https://ym.fi/mita-on-kestava-kehitys